Uranks blogg

Uranks blogg

Om bloggen

Här bjuder vi in till diskussion och debatt om universitets- och högskolerankingar i allmänhet och om uranks ranking i synnerhet. Kommentera gärna inläggen. Skulle du vilja publicera ett eget inlägg så kontakta någon inom urank. Se E-postadresser till höger eller se www.urank.se - länken Vilka är vi?

Handelshögskolan både i topp och botten

Uranks rankingPosted by Stig Forneng 2008-10-03 09:23

2008 års universitets- och högskoleranking visar små föränd­ringar jämfört med föregående års resultat. Handelshögskolan i Stockholm toppar fortfarande tillsammans med Karolinska institutet. Sedan följer Sveriges lantbruksuniversitet, de stora universiteten och de tekniska högskolorna. I botten ligger de minsta högskolorna.

Specialhögskolor med en tydligt profilerad verk­samhet för studenter som i första hand är inriktade mot att skaffa sig en yrkesutbildning kommer bäst ut i rankingen, vars syfte är att mäta och jämföra läro­sätena som utbildningsinstitutioner. Mått på forskningsvolym och liknande som ingår i mätningen finns med för den betydelse forskningen har som kvalitetsfrämjande faktor för utbildningen. Att mäta forskningens kvalitet är en helt annan sak.

Jämfört med 2007 har Chalmers klättrat en placering, medan Stockholms universitet har passerats av Umeå universitet. Här bör man lägga märke till att för Stockholms universitet redovisas uppgifterna om lärosätet fortfarande exklusive Lärarhögskolan i Stockholm trots att de båda lärosätena blev ett från den första januari 2008. Det beror på att uppgifterna i huvudsak avser 2007. Stockholms universitet inklusive Lärarhögskolan kommer att falla ytterligare i rankingen. Samtidigt bör dock nämnas att Stockholms universitet, som bedriver en omfattande fortbildning och vidareutbildning i form av studier på enstaka kurser, miss­gynnas i rankingen, trots att sådan utbildning ingår som en viktig uppgift för universitet och högskolor.

Uppåt för Mittuniversitetet

I övrigt kan nämnas att Mittuniversitet – som i den förra mätningen stack ut med vad vi då kallade en för ett universitet ”otypiskt” undan­skymd placering – har klättrat i tabellen och passerat Karlstads universitet.

Men förändringarna från förra mätningen är små och har i flertalet fall ingen större signifikans. Däremot är det en tydlig skillnad mellan topp och botten. Skillnaderna mellan de lärosäten som finns i mitten av tabellen är små.

De små förändringarna mellan åren tyder på god stabilitet i mätningarna, som ju grundar sig på officiell statistik, vilket för övrigt är ett plus i den här mätningen jämfört med flera av de internationella rankingarna.

Vi mäter alltså lärosätena i en skala, trots att de är profilerade på olika sätt. Detta motiveras av att det för alla lärosätena handlar om identiska utbildningsvärden. Det är samma faktorer som ger förutsättningar för en god utbildning och resultaten ska också mätas i samma termer, även om möjligheterna att nå resultat varierar mellan utbildningar och utbildningsområden.

Bortsett från specialhögskolorna är det dessutom små skillnader i utbildningsprofil mellan lärosätena, åtminstone om jämförelsen gäller breda områden som humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och medicin (vård). En annan sak är att mätningen är ett genomsnitt över hela lärosätet. Den ger en allmän bild, men är inte vägledande när det gäller specifika utbildningar eller utbildningsområden.

”Politiska” mål ger en annan ordning

Rankingen utgår ifrån traditionella akademiska kärnfaktorer. Men under senare år har breddad rekrytering och jämställdhet blivit allt viktigare mål både i Sverige och internationellt. Kanske framför allt eftersom fler som studerar vidare anses vara en förutsättning för internationell konkurrenskraft. Det handlar då om rekrytering av studenter som saknar studietradition (förstagenerations­studenter), studenter med utländsk bakgrund, och om en jämställdhet i utbildningen som innebär att det för båda könen framstår som möjligt (eller rentav naturligt) att välja önskad utbildning.

Med dessa variabler ändras ordningen markant jämfört med den akademiska rankingen. Handelshögskolan faller från första till näst sista plats. Chalmers och SLU gör nästan samma resa. Skillnaderna i övrigt är inte lika dramatiska, men tendensen är att små lärosäten hamnar högre upp och stora, äldre lärosäten längre ner. Till stor del beror dock utfallet på utbildningsutbudet, eftersom det är stor skillnad i rekryteringsmönster mellan olika utbildningar.

Också i det här avseendet är förändringarna jämfört med föregående år små. Södertörns högskola försvarar sin tätposition. Högskolan har många studenter med utländsk bakgrund och relativt många kurser med jämn könsfördelning. Även i övrigt är högskolorna i topp, men också Stockholms universitet hamnar högt framför allt genom en relativt stor andel studenter på kurser med jämn könsfördelning.

Läs hela 2008 års ranking här (pdf)

  • Comments(1)//blogg.urank.se/#post0